För några dagar senare knackade det på dörren. Det var en dam från hyresgästföreningen som ville att jag skulle bli medlem i deras organisation. Jag bjöd genast in henne på en kopp kaffe. Jag frågade ut henne noggrant och försökte få samtalet att pågå länge. Inte för att jag var intresserad av att bli medlem, utan snarare av den motsatta anledningen. Jag ville inte att hyresgästföreningen skulle få fler medlemmar.
I Sverige har vi inte brist på elektronikprodukter, mat, möbler eller designade klädhängare. Däremot har vi brist på bostäder. Det saknas bostäder där folk vill bo. I vilken bransch som helst hade detta otillfredställda behov gett upphov till innovativa entreprenörer och företag som löser problemet. Men så är inte fallet på bostadsmarknaden. Där är det nämligen olagligt med höga vinster. ”Reglerad bostadsmarknad är bra, bolagen skulle annars bara tänka på att tjäna pengar” försökte damen från hyresgästföreningen förklara för mig. Jag frågade henne om inte samma sak gällde för Nokia, Felix och Ikea, att de också bara försökte tjäna pengar och att det ledde till överflöd av billiga mobiltelefoner, god ketchup och prisvärda soffor. Hennes svar ”jo, men marknadshyror är inte samma sak, jag kan inte riktigt det där” kanske hade övertygat någon annan, men det imponerade inte på mig.
Hyresgästföreningen är en stor organisation vars viktigaste uppgift är att de förhandlar med de kommunala bostadsbolagen om vad hyrorna ska vara. Om det infördes marknadshyror och alla fick rätt att förhandla sin egen hyra skulle hyresgästföreningens existensberättigande naggas i kanten. Det är skälet till att de vill ha en reglerad bostadsmarknad. Jag däremot vill inte att någon annan ska förhandla åt mig, jag kan förhandla själv. Jag vill inte heller behöva köa i 20 år för en bostad som om vi levde i Sovjet. Jag betalar hellre de extra tusenlapparna för att få bo där jag vill.
Damen som försökte värva mig insåg efter ett tag att jag inte gick att övertyga. Jag använde dock min charm och fenomenala kaffekokningskunsaper för att få henne att stanna en stund till. Jag ville minimera hennes tid i trappuppgångarna, där hon försöker lura oskuldsfulla hyresgäster att stödja en organisation som orsakar så stora problem för vårt samhälle. Det fungerade ett tag men så ringde hennes kollega och undrade var hon tagit vägen. Hon rycktes upp ur vårt samtal och kom ihåg att hon faktiskt gick på provision. Halva första årets medlemsavgift skulle ju hon få. Hon försvann ut i natten igen och jag blev ensam kvar med mitt kaffe.
35 minuter av mitt liv hade jag använt för att förbättra samhället. Hoppas att det ger resultat.
Mer läsning: Hyresgästföreningen tar strid mot marknadshyror, Timbros kampanjsajt: Rädda hyresrätten. Hyresgästföreningen får kritik för att dom sinkar nybyggen.
Männen på bilden har ingenting med hyresgästföreningen att göra.
Haha, klockrent!!
En god gärning så här mitt i veckan.
Så ädelt av dig!
Det är ju faktiskt helt enastående. Om fler bara gjorde och tänkte som du 😉
Kul att se att du skriver igen Tore. Jag hade besök för omkring tre veckor sedan. Själv tog jag också upp snacket. Jag påstod att de som bäst skulle kunna förhandla ner ev hyreshöjning med några få procent, medlemsavgiften för hyresgästföreningen i sig skulle innebära en ”hyreshöjning” på 1.2%. Om jag inte gick med är jag väldigt övertygad om att hyresgästföreningen kommer göra samma förhandlingsjobb, så jag sparar på att inte vara med. Då började han att locka med lån av lokaler och biobiljetter för 69 kr. Haha, tråkigt att man måste behöva utnyttja sådana övertalningstaktiker.
Hej Tore.
Jag förstår din tankegång, det funkar ju för en slipad kille som dig men hur är det med Agda 83 som kanske börjar bli lite trött i tanken, ska hon då förhandla själv då kan man ju se henne sittande utan lägenhet rätt snart och var det din tanke att bara de som är lika slipade som du ska ha en bra lägenhet?
/Lasse
Hej Lasse, tack för komplimangen om att vara slipad 🙂
Om Agda 83 betalar 3000 kronor/mån för sin tvåa i Stockholm innerstad och jag är villig att betala 7000 kronor för samma lägenhet tycker jag det är mer rättvist att jag får bo i den lägenheten. Det är också bättre, vinsten (de extra 4000 kr) kommer nämligen fastighetsägaren använda till att bygga fler lägenheter (så att hans vinster kan öka ännu mer). När han gjort det får ännu fler människor flytta dit där dom vill bo.
Som vi har det nu är de enda som får ha en bra lägenhet är de som har stannat på samma plats väldigt länge. En reglerad bostadsmarknad leder inte till ”bra till alla” utan till ”bra till fåtal”. Tyvärr.
men… den som hyr lägenheten har ju då 4000 kr mindre att leva på än om han inte skulle fått lägenheten alternativt fått den i vanlig ordning?
Karl! Nja, inte riktigt sant. Eftersom det enda alternativet för mig att få en hyreslägenhet i Stockholm innerstad är att hyra svart i tredjehand så blir inte kostnaden högre (svarta marknaden får man betala överpriser också). Det jag vinner är dock att jag slipper smyga i trappuppgången och slipper riskera att när som helst bli utkastad ur lägenheten.
Du kan redan idag förhandla din hyra själv. Hyresgästföreningen gör dock detta om man inte själv väljer något annat. Enklast är att några grannar går ihop och förhandlar gemensamt.
Anders, det är möjligt. Men det som skapar problem är lagarna om ”Skälig hyra” och ”bruksvärde”. En fastighetsägare får inte ta ut högre hyra än 5% högre än en ”likvärdig lägenhet” och en ”likvärdig lägenhet” är en lägenhet i närheten som ägs av ett kommunalt bostadsbolag.
http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____832.aspx
Därmed kan inte fastighetsägare ta ut samma pris för lägenheterna som dom skulle kunnat ifall det varit en fri marknad. Det blir därmed svårare för fastighetsägarna att tjäna pengar på att tillgodose folks behov (fler lägenheter i innerstan) vilket leder till att behoven inte blir tillfredställda (dvs den rådande bostadsbristen).
Hej Tore! Du vill gärna betala dom extra tusenlapparna, skriver du. Hoppas du har dom pengarna när lågkonjunkturen slår till. Och att pengarna räcker till CSN också. Och till dina barn, om du har några. — Din frimarknadsideologi borde tillämpas på alla områden, om du ska vara konsekvent. Då hade du fått betala ordentligt för att få studera, nu har du i princip bara betalat för ditt uppehälle medan du pluggar. Ett statligt ingripande som du tjänar på och då accepterar du. För övrigt kan en småhandlare som du nog hamna rätt långt bak i kön du också, när och om det blir marknadshyror i innerstan. På vissa håll finns det otroligt gott om lediga pengar, som kan användas ”för att bo där jag vill”.
Hälsningar
Lasse M,
Ja, det har du rätt i. Det borde tillämpas även på studierna. Hade jag varit tvungen att betala för min utbildning hade jag förmodligen varit flitigare och pluggat klart den snabbare. Inte dragit ut på den som jag gjort nu (kan bara tala för mig själv men tror att det även gäller många andra studenter).
Dessutom hade det blivit studieplatser efter vad folk är villiga att betala för. T.ex. hade vi förmodligen haft fler läkarutbildningar i Sverige (eftersom efterfrågan just nu är högre än utbudet). Fler hade kunnat bli läkare vilket hade varit positivt för samhället (både hälso- och bnp-mässigt). Studenterna hade också ställt högre krav på sina studier och inte valt kurser för att få ”gratispoäng för att kunna få csn” (något som är väldigt vanligt idag).
Reglerade marknader leder till högre priser. Så är det på bostadsmarknaden idag. Ifall marknaden var fri och det därmed kunde byggas fler nya lägenheter skulle priserna gå ner. Precis som de gör på alla andra fria marknader (t.ex ketchup och mobiltelefoner).
En fråga tillbaka, vad är bäst? Att folk får bo där dom vill eller att enbart ett fåtal får bo där dom vill? Bostadsbrist eller inte bostadsbrist?
”En fråga tillbaka, vad är bäst? Att folk får bo där dom vill eller att enbart ett fåtal får bo där dom vill? Bostadsbrist eller inte bostadsbrist?” Det är lika klart att det bästa är att folk får bo där dom vill och att ingen bostadsbrist existerar. Lika självklart som att svaret på frågan ”Vad är bäst, att barn svälter eller inte svälter?”, är att det bästa är att barn inte svälter.
Det finns mycket logik i resonemanget om att en fri marknad (konkurrens, mötesplats, fullständig information, låg instegströskel etc) leder till lägre priser. Detta har t.ex. gällt mobiltelefoner, datortillverkare och byggfirmor. Det är också lätt att tro att en fri marknad tar bort bostadsbristen, men hur förstår jag inte?
Här är ett argument som talar för motsatsen:
I Sverige finns det bostadsbrist. I Göteborg finns det bostadsbrist. Bostadsbristen finns för att folk inte får lov att bo där de vill. Sett till hela Sverige eller hela Göteborg finns det lediga lägenheter som väntar på att folk ska flytta in, det vill säga ingen bostadsbrist. Men bostadsbrist är att inte få bo där man vill. Vid en fri marknad skulle priserna där folk vill bo gå upp, eftersom utbudet är BEGRÄNSAT. Att utbudet är begränsat beror på att vi inte har oändligt med tillgänglig yta att bygga bostäder på. Det uppstår till och med en monopolsituation, eftersom det är någon som äger en begränsad resurs. Det gagnar inte ägaren att sätta ett ”konkurrenskraftigt pris”, utan ägaren kommer att sätta ett pris som innebär att många lägenheter står tomma därför att hon på så sätt tjänar mer pengar. (Se t.ex. http://www.nek.lu.se/NEKHCA/Mikro%20C%20MONOPOL%20web.pdf om prissättning vid monopolsituation). På så sätt får mindre människor bo där de vill.
Karl, ja, det var en retorisk fråga 🙂
Ja, vi har bostadsbrist för att folk inte får bo där dom vill bo. Det finns tillräckligt många lägenheter men de ligger på fel ställen (totala gbg kanske inte har bostadsbrist men centrala har det som i ditt exempel).
Orsaken till detta är dock inte begränsning i yta. Begränsningen är att det inte går att tjäna tillräckligt med pengar på att skapa nya lägenheter för att de som annars skulle skapat lägenheterna skulle tycka att det var intressant.
Det bor inte särskilt många människor per kvadratmeter i Stockholm. Det bor fler personer per kvadratmeter i t.ex. London eller Manhattan. Det finns alltså fortfarande yta att bygga på. Det går t.ex. att bygga på höjden.
Det är inte teorin om monopol som är mest aktuell utan teorin om incitament. Om en bransch uppvisar övervinster kommer nya aktörer ta sig in i branschen vilket leder till ökad utbud och på sikt lägre priser. I bostadsbranschen har man förbjudit övervinster genom lagen om ”skälig hyra”. Det gör att situationen med fler aktörer och ökat utbud aldrig uppstår. Vilket leder till icke tillfredställda behov (bostadsbristen) och högre priser.
För min del är det inte svart eller vitt, reglerat eller avreglerat. Men ett incitament är att tjäna pengar. Mest pengar tjänar den som äger marken genom att sätta ett pris som inte gynnar bostadssituationen, som bidrar till att en viss del av det tänkbara bostadsområdet inte kommer att finnas. Men frågan är ju mycket mer komplex, det går som du säger att bygga på höjden, använda ytorna bättre, etc. Det kanske till och med finns tillräckligt med ytor för att det ska gå att skapa en fri marknad.
Frågade du om legitimation, det har ju varit en del bluffare… om du kollat på nyheterna… 😉
Humor och information! mycket underhållande. tackar även för den snygga insmetade komplimangen till sovjet.